Vi som bor eller vistas i södra Halland har som bekant nära till det mesta, till kust, inland och stad. Magasin Laholm valde skogen för en utflyktsdag i det omtyckta friluftsområdet i Hjörnered. Årstidernas skiftningar är tydliga här, med närheten till ån Lagan och dess sjösystem. Vi som ofta rör oss i området vet hur vackert det är när man blickar ut över vattnet och höjderna. När hösten färgar träden i orange och gult, vintern bjuder på snö och rimfrost, eller som när ljuset och porlande bäckar ger löfte om vår och sommar med löv och grönska.

Först var det forntidens inlandsis som formade landskapet med Spisehall och sägenomspunna Midsommargrottan. Sedan kom industrialismens och elektrifieringens era. Den sydligaste av de halländska åarna i den berömda ramsan Laga Ni Äta Vi tämjdes för att utvinna elkraft. För exakt 100 år sedan genomgick därför byn Hjörnered en dramatisk förändring. Där Lagan rinner förbi på sin väg mot havet utvidgades den befintliga Hjörneredssjön för att tjäna som vattenmagasin för Sydkrafts kraftstation i Skogaby. Detta föregicks naturligtvis av omvälvande förändringar och vedermödor för den berörda ortsbefolkningen vars by blev lagd under vatten. Med detta i minnet tar vi oss till den natursköna nejden med dess olika vandringsslingor. 

Gula, gröna och blå

är prickarna man kan välja att följa på sin vandring. Så finns den orange märkningen också, men den leden utgår inte som de andra tre från Hjörneredstrakten, den färgen tillhör Hallandsleden som passerar och bitvis tangerar Hjörnereds egna slingor.

Två av lederna, den gula och den blå utgår från och återkommer till Friluftsfrämjandets stuga i Timmershult och är ca 3,5 km respektive 4,5 km långa. Den gröna slingan, som är 6,7 km börjar vid Härliga Hjörnereds reception vid bron. Med kartans hjälp kan man kombinera slingorna för att få till en kortare eller längre vandring. 

Med kartans hjälp kan man kombinera slingorna för att få till en kortare eller längre vandring. 

Till Hjörnered kan man visserligen ta sig vattenvägen, men det vanligaste är att man kommer vägledes, då kan man lämpligast ställa bilen antingen i Hjörnered, vid Vippentorpet eller vid Friluftsfrämjandets raststuga i Timmershult där spåren utgår ifrån, men det finns även andra platser att ställa en bil för att komma till spåren.

Om man kommer västerifrån, via Ysby eller Skogaby passerar man bron där Lagan och sjön möts, och precis därefter ligger lägerplatsen. Välkänd för både scouter och skolklasser som genom årens lopp varit på läger och övernattningar. Här finns också receptionen för Härliga Hjörnered. De bedriver kanotuthyrning sommartid och med ideella krafter sköter de området med dess öar och stränder. 

Gröna Spåret

Det här är områdets längsta vandringsled och den går genom såväl blandskog och lövskog som gammal granskog där krontaket har slutit sig så att marken är täckt med grönaste mossa. Slingan går förbi gamla husgrunder och rester av bebyggelse och odlingar från de närmaste århundradena bakåt, men som vid de flesta vattendrag var trakten förmodligen befolkad redan på järnåldern.

På ett ställe vid Lagan sluttar berget brant ner mot vattnet, platsen är utmärkt på kartan som Varhalla, eller som i gamla skrifter Wallhalla, och anses fordom ha använts som ättestupa. 

Slingan passerar också ett bestånd med lärkträd, de enda barrträden som fäller sina barr på hösten och sedan blir vackert vårgröna precis som lövträden. Den specialintresserade kan på sin vandring studera olika skyddade nyckelbiotoper. Här kan man till exempel få se den märkliga Vätterosen som blommar tidigt på våren, i april eller maj. Den klorofyllösa växten parasiterar på värdträdens rötter.

Utefter en skogsväg syns ett flertal imponerande myrstackar. Leden följer vidare en grusväg med kraftigt motlut uppför berget. På flera ställen reser sig ståtliga hundraåriga tallar och efter en stund syns skylten som visar stigen upp till högsta punkten. Det är rejält brant, men väl värt klättringen och man får hjälp av trädrötter som nötts fram i sluttningen och blivit som tunna trappsteg.

Spisehall 

När man kommer upp på urbergets topp kan man tänka sig tillbaka i tiden, till när den danske kungen för ett antal hundra år sedan stannade för matpaus med sin här. Här uppe hade de fri sikt så att den svenska fienden inte skulle kunna överraska dem. Kvar blev benämningen på platsen, Spisehall, eller Spishall.

Eller titta närmare på urberget och fundera på vad lektionerna i skolan lärde ut om inlandsisen. Stenåldersfolket som kom när isen hade smält kan ha stått här uppe och betraktat den tidens utsikt. Hjörnered var inte en skogstrakt som nu, utan ett tundralandskap. Högsta kustlinjen gick så högt att när de blickade ut över det som i dag är Laholmsslätten såg de ett stort hav där höjder som Hallandsåsen i söder och Högostret i Ysby stack upp som öar.

Men, om inte danska krigshärar eller fakta om berggrunden känns intressanta, bara beundra utsikten! Som sannerligen är magnifik här uppifrån en av södra Hallands högsta punkter. Söderut blickar man ut över hela Hjörneredssjön med skogklädda strandkanter och höjder. Längst bort i fonden syns Hallandsåsen, på det här avståndet och från den här höjden obruten i sin sträckning från öst till väst. Vänder man sig mot nordväst åt Ysby och Skogaby är utsikten lika långsträckt där. Man ser åkrar och skogar på andra sidan den breda Lagan och med god syn eller kikare kan man räkna kyrktorn och vindkraftverk.

Vill man stanna kvar häruppe lite längre kan man till och med övernatta. Härliga Hjörnered har byggt vindskydd och grillplats.

Kullar blev till öar

När man tittar ut över sjön både här uppifrån och när man har vattnet på närmare håll ser man trädklädda öar av skiftande storlek. Innan utbyggnaden av vattenmagasinet var de där öarna i stället kullar i det sammanhängande och ursprungliga landskapet. Kraftstationen i Skogaby stod färdig år 1922 och när Laganvattnet helt enligt planerna släpptes på i det stora vattenmagasinet lades ett stort område på ca 300 hektar under vatten. De ursprungliga fem mindre sjöarna, förbundna med bäckar och sankmarker blev till ett enda stort sjösystem, Hjörneredssjöarna. Man kan ofta se bruna tuvor flyta omkring vid strandkanterna, de kommer från torvmossarna som blev till sjöbotten. Byarna Hjörnered och Perstorp tillsammans med annan bebyggelse i närheten berördes av vattenhöjningen. Mark och gårdar löstes in där vattennivån skulle höjas. I Perstorp flyttade man gårdarna en bit uppåt land och en del byggde nytt. Hjörnered var den by som blev mest drabbad av den dramatiska utbyggnaden, gårdar och hus flyttades även här innan skog och åkrar sattes under vatten och hembygden för alltid förändrades.

Gula spåret

Det här spåret utgår från Timmershult, men när den gula markeringen dyker upp kan man gå på där det passar. Det är den kortaste av de tre vandringslederna, men här finns ändå mycket omväxlande att se och uppleva. Vid kaffestugan en liten bit upp från vägskälet vid byvägen mellan Hjörnered och Timmershult finns en praktisk parkering. Mittöver ligger Vippentorpet. Den ålderdomliga ryggåsstugan med halmtak har legat just här vid sluttningen och kanten av bokskogen i hundratals år. Gården var bebodd fram till början av 1900-talet och är numera byggnadsminnesförklarad. Den ägs och förvaltas av Ysby Hembygdsförening. 

Trakten är rik på sägner och en sådan har anknytning till Midsommargrottan vid gula spåret, väster om Vippentorpet. Traditionen berättar att en ko från trakten ramlade ner i blockstensgrottan, som också kallas Midsommarstugan, men räddades av snälla troll. Det gula spåret följer bitvis samma sträckning som det blå, en bit på vägen mot Björkhult, sedan in i bokskogen, upp på en rullstensås och över nästa väg. Att man rör sig i en odlingsbygd vittnar de många meterna gamla stengärdsgårdarna om. Här vid kanten av Hultaviken tar man sig upp på ännu en getarygg, som är en annan benämning på rullstensås. I fjolårslöven under ekarna syns tydliga spår efter hur vildsvinen bökat för att kalasa på nedfallna ekollon. Här närmar man sig en gård med fridfullt betande får i inhägnade fårhagar och stättor att klättra över. Markeringarna leder fram till bron vid Hultaån där man kan välja vilken väg man ska ta för att antingen avsluta eller fortsätta sin vandring i denna vackra och kuperade natur. 

Blå spåret

Väljer man att följa detta spår i sin helhet kan man börja i Timmershult. Friluftsfrämjandets röda raststuga är från början ett gammalt skolhus som flyttades hit från sin ursprungliga placering i Hjörnered i samband med att sjöns vattenstånd skulle höjas. Leden följer inledningsvis en gammal väg för att sedan fortsätta på en stig genom skogen. En brunn och stengärdsgårdar visar att här förr fanns bebyggelse och människor som brukade marken. När leden tar sig över Björkhultsvägen och upp i skogen mot öster har man passerat under en stor kraftledning. Längre fram, i närheten av Spisehall har de blå markeringarna sällskap av de gröna och i närheten av Vippentorpet följs det gula och det blå spåret åt i lövskogen och genom fårhagen vid Hultaviken. Om man vandrar det blå spårets 4500 meter helt enligt märkningen följer leden vägen den sista biten från vägskälet vid Vippentorpet tillbaka till Timmershult. Just här har Hallandsleden samma sträckning. 

Kraftledningar

Området i Hjörnered är omväxlande med sina stora kuperade skogsområden med löv- och barrträd. Både sjön och storskogen bjuder på tystnad och vildmarksupplevelser långt från besvärande trafikbuller. På sina håll möts ändå de gamla naturmiljöerna och den moderna infrastrukturen. Vägarna på marken är smala och slingrande, kraftledningsgatan, som tangerar de blå och gula vandringslederna på något ställe, är däremot bred och rak. En bit från Vippentorpet med sin historia från 1700-talet passerar luftens autostrada högt uppe på sin väg mellan Norrland och Skåne. Det är Harsprångsledningen som med sina 400 kV påminner oss om 2000-talet. Harsprångsledningen tillhör det nationella stamnätet, till skillnad mot de mer lokala kraftledningar man annars ser här och var i våra landskap. Ett besök och en vandring i Hjörnered visar oss tydlig och intressant historia ända från den avlägsna forntiden via senare epokers odlingsmödor och fram till vår bekväma elektrifierade nutid. 

Text: Eva Brorsson

Foto: Ulrika Träff

Här kan du ladda ner sidan med vandringsleder i Hjörnered.

Här kan du läsa mer om Härliga Hjörnered.

Här kan du läsa mer om Vippentorpet.

Publicerad i Magasin Laholm vår 2022